Oktober 2013
Att leta nät
En besökare på Språk- och folkminnesinstitutet* har givit uppslag till dagens artikel, som handlar om ett uttryck inom fisketerminologin, nämligen att leta nät.
För att göra fisknäten och fiskegarnen mer motståndskraftiga mot vattnets rötande inverkan, brukade man i äldre tid koka dem i en hemgjord färglag. Bland den uppländska fiskarbefolkningen kallades denna procedur att lätta eller leta näten. I Språk- och folkminnesinstitutets (SOFI:s) samlingar finns belägg från Blidö, Björkö-Arholma, Gräsö, Häverö, Ljusterö, Möja och Östra Ryds socknar. I en uppteckning från Björkö-Arholma (1903) omtalas att näten ”letades årligen en gång”.
Den färglag, eller snarare impregneringsvätska, som användes kallades oftast lätt eller let. Från Östra Ryds socken rapporteras även formen lätta. I en uppteckning från Björkö-Arholma 1946 sägs (med det för Roslagen karaktäristiska h-borfallet): ”Än åller på å kokar let ve sjön”, dvs. ’han håller på och kokar let vid sjön’.
Färglagen bestod av vatten, asklut och bark från till exempel björk eller al. Ibland tillsattes också tjära. Så småningom kom nätfärgen att förbättras med en handelsvara som kallades kubrako. Det var ett brunt färgämne som löstes upp i vatten och blandades i lagen.
Till grund för verbet //lätta/leta// ligger ett gammalt germanskt och nordiskt substantiv som ursprungligen betyder ’ansikte, utseende, färg’. På isländska heter det litr, på fornsvenska liter, vilket senare har utvecklats till //let/lätt*. Det är inte längre levande i nutida standardspråk, men har bevarats som senare led i tre ord som samtliga är relaterade till utseendet, nämligen *anlete// ’ansikte’ samt ljus- respektive rödlätt. De båda senare adjektiven används enbart för att beskriva ansiktsfärgen hos en person.
I dialekterna däremot har //let/lätt* (på Gotland och i övre Dalarna även *lit//) levt kvar, och uppteckningar finns från hela landet. Betydelsen är oftast ’färg; ansiktsfärg’. På Gotland kan det även i dag betyda ’utseende’.
Flerstädes i dialekterna har bildats adjektiv på //-let/-lätt*. Som exempel kan nämnas enletter// ’enfärgad’ och treletter ’trefärgad’ från Västergötland och kringerlett* ’som har runt ansikte’ från Enånger i Hälsingland. I det senare fallet är ordet direkt kopplat till begreppet ansikte. I västra Närke har det enkla ordet lettad ’färgad’ upptecknats.
Verbet //leta/lätta* är alltså bildat till substantivet *lett/lätt//. I sydligare landskap (Skåne, Halland, Småland m.fl.) har ordet en allmän betydelse ’färga’; i praktiken är det som regel färgning av garn eller tyg som åsyftas. I Dalarna och på Gotland finns vid sidan av det allmänna ’färga’ specialbetydelsen ’färga fisknät’. I Uppland och landskapen norr därom (Gästrikland, Hälsingland, Ångermanland osv.) har //leta/lätta// kommit att bli en term som uteslutande synes ha innebörden ’färgning/impregnering av fisknät’.
Gunilla Söderberg
Publicerad i UNT den 12 september 2002.
*Nuv. Institutet för språk och folkminnen.