Hem · Om · Program · Månadens dialektord · Skriftserie · Länkar · Kontakt · Läs och lyssna

April 2011 - Margareta Källskog: Våran prest eter Halm

April 2011

Våran prest eter Halm

Ett från östra Uppland känt dialektdrag är h-bortfall i början av ord och mindre ofta h-tillskott i ord, som historiskt inte har detta ljus. Rubriken ovan får illustrera företeelsen. En närmare språklig analys visar således att det inte är en särskilt konstig präst. Det betyder alltså ’Vår präst heter Alm’. Bortfallet av h tillhör den genuina dialekten, medan man på grund av osäkerhet lade till ett h, när man skulle ”tala fint”.

H-bortfall som är så välkänt i rospiggarnas språk förekommer inte bara i Roslagen. Det har belagts i östra Uppland fram till socknarna strax utanför Uppsala. Man kan faktiskt följa det längs Sörmlandskusten ned till norra Östergötlands kusttrakter. Vi har spår av det också på Gotland och på Åland. I vårt land uppträder h-bortfall regelbundet numera bara i de ålderdomliga dialekterna i övre Dalarna. Andra språk i Europa som drabbas av allmänt h-bortfall är t.ex. franska, spanska , italienska och grekiska samt vissa engelska dialekter.

Sedan författaren och konstnären Albert Engström år 1900 slagit sig ner i Grisslehamn, fick hans figurer från kusten komma med allt oftare i historierna. Han låter dem då tala rospiggska. Det finns de som menar att h-problemet är ett påhitt av Engström. Men så enkelt är det alltså inte.

Detta dialektdrag har gamla anor. Förekomsten är bevisad i skrift redan på 1000-talet på runstenar i dessa trakter: Haklati ’England’, auan ’hava’, agua ’hugga’. Spår av ”falskt h” kan påträffas långt in i Uppland i enstaka ord. håck ’och’, hösä ’ösa’, hoksel ’oxel’, heller ’eller’ och å andra sidan återfinns osta ’hosta’, älster ’halster’ utanför gränsen för h-bortfall bl.a. i Norunda härad och Börstils socknar i Frösåkers härad.

Andra spår som visar osäkerhet vid bruket av h-ljudet föreligger i ortnamn, t.ex. sockennamnet Häggeby på Skolandet, som egentligen är ett äldre Ekeby; Halmby invid Uppsala kommer troligen av ett äldre alm-. Ytterligare några exempel utanför det egentliga området för h-bortfall är belagda på ett par gravstenar från 1400-talet vid Vendels kyrka, där man kan läsa namnen: Hingeborg och Höreby för ’Ingeborg’ resp. ’Örby’ (dvs. Örbyhus).

Handskrifter som domböcker, bouppteckningar, dagböcker och liknande är värdefulla också som språkliga dokument. Några belägg ur ett par domböcker från 1800-talet avslöjar uttalet: … att besiktiga hett hupdikat nytt dike som Matts Mattsson ade uptagett på sin heng ’att besiktiga ett uppdikat nytt dike som MM hade upptagit på sin äng’ (1817, Sjuhundra hd), … så här torpett belegitt i wåra inhägor så att häng och håker är kring husen ’så är torpet beläget i våra inägor så att äng och åker är kring husen’ (ca 1820, Frötuna och Länna skpl). Ett par exempel ur dagböcker från Väddö skrivna 1892 och 1900 ger prov på samma sak: ett par alfsulor ’ett par halvsulor’, så härtor omkring 4 fot ’så ärtor omkring 4 fot’.

I inspelningar, i Dialekt- och folkminnesarkivet, från Väddö, gjorda på 1970-talet kan man hos en kvinna född 1881 lägga märke till att hon tappar h i början av ord, t.ex.: adde ’hade’, undra ’hundra’, andlara ’handlarna’, acka ’hacka’ m.fl. Hon har däremot inte tillskott av h. I inspelningar med personer födda i början av seklet kan man endast undantagsvis höra bortfall av h. Likaså säger en man född 1885 i en inspelning från Riala: an ’han’, fe-use ’fähuset’, itta ’hittade’, åppove ’upphovet’ m.fl. Nu tycks detta dialektdrag inte längre förekomma i området.

Under det senaste året har vi på Dialekt- och folkminnesarkivet arbetat med en bok om dialekter i Uppland, som publiceras under våren. Språkproven som presenteras i boken och på en medföljande kassett innehåller en rad intressanta dialektdrag, som vi på detta kortfattade sätt gärna vill delge andra.* H-bortfall och h-tillskott är ett sådant dialektdrag.

Margareta Källskog

Publicerad i UNT den 11 februari 1993.

Tillbaka till Tidigare inlägg