Hem · Om · Program · Månadens dialektord · Skriftserie · Länkar · Kontakt · Läs och lyssna

April 2013 - Kristina Hagren: Mångsidig växt

April 2013

Mångsidig växt

I Carl von Linnés svenska flora kan man förutom rent botaniska fakta även finna bl.a. dialektala benämningar på växter samt anteckningar om folklig användning av vissa växter.

Vid Lycopodium clavatum, mattlummer, finns uppgift dels om att växten kallas mattgräs i Uppland, dels att man i Sverige flätat mattor av växten att lägga framför dörren så att golven inte skulle smutsas ned.

I Språk- och folkminnesinstitutets* samlingar av dialektord finns mattgräs ’mattlummer’ också från Södermanland och Dalarna. Ett mera spritt ord för Lycopodium clavatum är klippris som har upptecknats i Småland, Dalsland, Närke, Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Ångermanland och Västerbotten.

I flera av dessa landskap har man uppgett att lummern klipps (därav benämningen klippris) och strös på golv, och i en uppteckning från Kvistbro i Närke heter det att den ”används till dörrmattor”.

I Östervåla i Uppland uppges benämningen på mattlummer vara mattris. Här nämns ingenting om att lummern skulle strös på golvet, däremot framhålls att nikt, dvs. spormjöl av Lycopodium, används som barnpuder. Spormjölet benämns mattmjöl i Östervåla. Användningen av nikt som barnpuder är omvittnad på många håll i landet. Dessutom användes nikt förr på apoteken att rulla piller i för att dessa inte skulle klibba ihop.

Det finns en rad dialektala benämningar på mattlummer och nikt. Flera av dem tycks emellertid syfta på en helt annan användning av spormjölet. Om man kastar en handfull nikt upp i luften och antänder detta, förbrinner det explosionsartat men utan rök. Denna föregångare till tomtebloss uppfattades som mycket effektfull och förekom även vid teaterföreställningar som en metod att åstadkomma blixtar.

Bland de benämningar som tydligast hör ihop med den ovannämnda pyrotekniska användningen finns puff och lustigfräs från Småland. I Skåne har man bl.a. sagt blåsekrud, vilket skulle kunna motsvara ett rikssvenskt blosskrut. Kattkrut har man talat om i Närke, Dalarna och Hälsingland och om käringkrut i Värmland, Dalarna, Medelpad, Västerbotten och Norrbotten.

I vissa fall har kattkrut och käringkrut uppgetts syfta även på själva växten och inte bara på spormjölet. Så är fallet i t.ex. Dalarna, där man för övrigt har upptecknat en mängd olika benämningar på mattlummer och nikt. Med bara betydelsen ’lummer’ finns där bl.a. fjussgräs, fjussris, flussblomma, fluttergräs, kattfjas och kattfluster. Med betydelsen dels ’lummer’, dels ’nikt’ finns bl.a. kattfjuss och kattfras. Av de många dalmålsorden för nikt skall slutligen bara nämnas brusmjöl, flussmjöl och pysmjöl.

Kristina Hagren

Publicerad i UNT den 11 januari 2001.

Tillbaka till Tidigare inlägg