Hem · Om · Program · Månadens dialektord · Skriftserie · Länkar · Kontakt · Läs och lyssna

December 2011 - Kristina Hagren: Vit i ögonen och röd i plytet

December 2011

Vit i ögonen och röd i plytet

En läsare har berättat för oss att en man i Hargshamn har kallat ansiktet för ögonen. Det kan verka märkligt, men faktum är att denna användning av ögonen är tämligen spridd och att dialekterna visar prov på en hel del paralleller. Ögonen som beteckning för ansiktet har upptecknats i hela Svealand, i merparten av Norrland samt i Östergötland. I Övre Dalarna är det faktiskt det vanligast förekommande ordet för ’ansikte’.

Några fraser från Uppland belyser denna användning: vit eller kritvit i ögonen, lortig i ögonen, mörk i ögonen av solen, bred i ögonen, tvätta sig i ögonen. På Möja har upptecknats torka snoren ikring ögonen och se ut som ett herrskapsbarn. I alla dessa fall är tydligt angivet att det rör sig om ansiktet. Det är naturligtvis ögonen som del av ansiktet som överförts till att beteckna ansiktet som helhet. Även andra delar av ansiktet har i vissa fall fått den vidare innebörden ’ansikte’. En del av orden har ansetts som mer eller mindre vulgära.

Till plut ’stor läpp’ (jfr pluta med munnen) har bildats plyte ’mun med stora läppar’. Detta ord har upptecknats på en del håll i landet, framför allt i Mellansverige. Som betydelse anges vanligen ’mun’, endast i något enstaka fall med tillägget ”med tjocka läppar”. Tämligen vanligt är också att plytet betecknar ’partiet omkring munnen’ eller rätt och slätt ’ansiktet’. I Uppland har alla tre användningarna förekommit. I Småland tycks plyte ha haft mycket vid innebörd. Oftast avses ’mun’, ’käft’ o.d., men olika sagesmän har också nämnt ’näsa’, ’näsa och mun’, ’ansikte’ och till och med ’huvud’.

Ytterligare ord för ’mun’ är flabb och flabba. Det senare ordet har antecknats i Uppland och det åsyftar dels ’mun’, dels ’ansikte’. I Hälsingland betyder mitt i flabban ’mitt i ansiktet’. Flabb betecknar ’(stor) mun’ i bl.a. Värmland, Västergötland och Ångermanland, ’ansikte’ på Öland och i Västerbotten, såväl ’mun’ som ’ansikte’ i Blekinge och Närke.

Ett västligt ord för ’panna’ är fles, som i Bohuslän, Dalsland och Värmland också betyder ’ansikte’. Dessutom finns ett par exempel på att ord för ’blick’, ’synförmåga’ o.d. kommit att användas om hela ansiktet. Bekant för de flesta är väl bestämd form av syn, dvs. synen, syna o.d.

I bl.a. Dalarna, Uppland och Gästrikland finns kox, som i första hand betyder ’blick, uppsyn, ansiktsuttryck’ men som i bestämd form kan användas i uttryck som mitt i koxet ’mitt i ansiktet’. Kanske har betydelsen ’ansikte’ gått via en betydelse ’ögon’. Från Torstuna finns en fras där koxet sannolikt övergått till att beteckna ’ögonen’: titta så koxet kunde ur skallen gå.

Kristina Hagren

Publicerad i UNT den 8 april 1999.

Tillbaka till Tidigare inlägg