Hem · Om · Program · Månadens dialektord · Skriftserie · Länkar · Kontakt · Läs och lyssna

December 2015 - Gerd Eklund: Bland fähus och ladugårdar

December 2015

Bland fähus och ladugårdar

Varför heter det fjös och fjus i många dialekter men ladugård (laggård) i riksspråket? Var inte ladan den byggnad där man förvarade höet? Svaret på denna fråga visar vilken genomslagskraft statusorden har haft i alla tider.

Dialektsamlingarna i Språk- och folkminnesinstitutets* arkiv speglar i mångt och mycket en gången tid. Detta gäller i synnerhet det område som berörs av dagens fråga.

De olika uppländska dialektala formerna av ordet fähus under 1900-talets första hälft är väl belagda. Hur det ser ut i dag vet vi tyvärr ganska lite om. Troligen har ordet laggård i stor utsträckning slagit ut fähus, fäjs etc.

Benämningen fähus för boskapshuset är den mest utbredda i Norden och den finns också i fornspråken. I Island, Norge och delar av Värmland, Dalarna, Härjedalen och Jämtland har ordet dragits samman till former som fjös, fjus och fjås. I övriga Sverige har vi andra utvecklingar, varav många återfinns i Uppland.

I stora delar av Uppland har den ursprungliga sammansättningen fähus bevarats. I somliga trakter kan h falla, och vi får då fäus (Frötuna, Edebo, Fasterna, Vätö). Mellan vokalerna i detta ord kan ett g uppkomma. Fäggus och liknande former uppträder i de västra och mellersta delarna av Uppland. På några ställen har vi en utveckling till fäjs (Frötuna, Skuttunge, Roslags-Bro), och i Nora har formen fäks upptecknats.

Användningen av ordet laggård (ladugård) i betydelsen ’fähus’ är av förhållandevis ungt datum. Ordet lada har ursprungligen betytt ’kornlada, upplagsplats för säd och hö’. Det ingår i det uppländska ortnamnet Läby (av *Ladhuby).

En ladugård avsåg under äldre tid en kungsgård eller en avkastningsgård till kronan, ett herresäte eller kloster. Vi har till exempel den kungliga ladugård som anlades under 1400-talets början utanför Stockholm och som sedan 1926 ingår i stadsdelsnamnet Ladugårdsgärdet, i senare tid bara Gärdet.

Ladugården kunde vidare beteckna alla ekonomibyggnaderna i motsats till mangården på en lantgård. Att döma av en formulering i 1734 års lag ville myndigheterna driva igenom denna betydelse: ”Tomt skal byggas til mangård och ladugård … Ladugården bygges särskilt ifrån mangården, och ther skola wara stall, fähus, fårhus och swinhus, med nödiga foderrum, så ock loga och lador, efter som gården är stor til.”

Bondgårdarna i Mellansverige var inte byggda i en fyrkant, utan de var uppdelade i två hälfter, en fägård och en mangård. Detta var delvis kopierat efter herrgårdens och herresätets uppdelning i borggård och fägård.

I dessa delar av Sverige, som också var tongivande i framväxten av riksspråket, kom herrgårdstermen och statusordet ladugård att tas upp av bönderna och användas om ekonomibyggnaderna. Efter hand kom ordet att beteckna enbart fähuset, som var den viktigaste av dessa.

Gerd Eklund

Tillbaka till Tidigare inlägg