Hem · Om · Program · Månadens dialektord · Skriftserie · Länkar · Kontakt · Läs och lyssna

Januari 2011 - Gunilla Söderberg: En pigg lägenhet

Januari 2011

En pigg lägenhet

Som inflyttad Uppsalabo har jag noterat att upplänningarnas användning av adjektivet pigg skiljer sig en hel del från det språkbruk som jag själv är van vid: jag har tidigare bott i Västergötland och Närke. För mig har pigg ett relativt begränsat användningsområde. Det kan bl.a. betyda ’livlig, energisk; gladlynt; lekfull’, och används då huvudsakligen om barn, djurungar och vuxna smådjur.

Om en vuxen person beskrivs som pigg är innebörden som regel ’utsövd’ eller ’frisk’. En speciell betydelse har pigg när det används om en gammal person. Betydelsen är då ’fysiskt, och kanske framför allt, psykiskt vital i förhållande till sin ålder’. Det är sällan pigg syftar på sakord: ”en pigg bil” är ett av de fåtaliga exempel jag kan erinra mig. Uttrycket används om små personbilar med stark motor och god accelerationsförmåga.

Enligt Svenska akademiens ordbok kan pigg användas i en utvidgad betydelse ’glatt, trevligt, piffigt, finurligt’. Som exempel från år 1900 nämns ”en mycket pigg och rolig detalj”, och 1945 karaktäriserar en dagstidning Tranås som ”en av de piggaste städerna”. Jag har emellertid en känsla av att pigg sällan används på detta sätt i dagens svenska.

Annorlunda förhåller det sig i uppländskan. Där är bruket av pigg mycket utbrett, och betydelseomfånget är större än vad som anges i Svenska akademiens ordbok. Särskilt påfallande för en utsocknes är att pigg i så hög utsträckning används för att beskriva sakord. Den exakta innebörden av pigg varierar efter det sammanhang i vilket det används, och kan också skifta från person till person. Men generellt används pigg för att uttrycka uppskattning eller gillande. Omdömet ”ett piggt barn” behöver inte nödvändigtvis betyda enbart ’livligt och gladlynt’. Det kan också stå för ’sött, välväxt, försigkommet, trevligt’ m.m. Samma innebörd tycks pigg kunna ha när man talar om en djurunge eller ett fullväxt smådjur.

En väninna från Bälinge socken beskrev en gång ett av sovrummen i sin villa som piggt, och en kollega på Dialekt- och folkminnesarkivet* har berättat att hans uppländska mormor kunde tala om ”en pigg blomma” i betydelsen ’fin, vacker’. Samme kollega har i en annons i UNT sett ”en pigg lägenhet” bjudas ut till försäljning. I det sammanhanget skulle pigg förmodligen ha kunnat bytas ut mot adjektiv som charmig, mysig eller ljus och trevlig.

En av mina Uppsalafödda väninnor har berättat att pigg är ett ord hon mestadels använder om äldre män, dock inte i betydelsen ’vital’ utan ’mysig, trivsam, gladlynt’. När hon talar om barn däremot, står pigg inte för någonting annat än ’livlig’. Hon använder det över huvud taget inte om djur. Bland sakorden är det framför allt torp hon brukar kombinera med pigg. ”Ett piggt torp” är ombonat och hemtrevligt, och det har ett idylliskt läge.

Det förefaller som om begreppet liten är en viktig komponent i det betydelsekomplex som pigg innefattar. Man tycks inte gärna använda pigg om storvuxna personer eller om större djur. En massivt byggd kulstötare skulle knappast kallas pigg även om både hans yttre och inre egenskaper skulle göra honom förtjänt av det omdömet.

Inte heller när det gäller sakord tycks pigg användas om stora objekt. Det är säkert ingen tillfällighet att det förut omtalade ”pigga rummet” är det minsta rummet i villan. Min uppsaliensiska väninna har på min förfrågan svarat att hon inte skulle använda pigg om ett större bostadshus. Utan att ha sett ”den pigga lägenheten” törs jag gissa att det rör sig om en mindre våning: en etta eller en liten tvårummare.

I samlingarna till dialektarkiven i Uppsala är en utvidgad användning av pigg tidigast belagd i Uppland på 1700-talet. Betydelsen anges vara ’frisk, frodig’. Enligt en uppgift från 1800-talet har pigg innebörden ’vacker, livlig’. Det nutida dialektmaterialet är mycket begränsat, men från Östervåla socken finns pigg upptecknat dels i betydelsen ’livlig, frisk, kry’, dels i betydelsen ’välskapad; nätt, finvuxen’. Den som har små fötter är ”liten och pigg i fötren”. Pigg i den vanliga betydelsen ’livlig, frisk, kry, vaken, nyter’ rapporteras från Dannemora och Möja socknar.

I andra landsändar använder man andra adjektiv för att ge uttryck för uppskattning. Därmed inte sagt att de alltid är fullt synonyma med pigg. I Närke har ordet rar betydelsen ’fin, vacker; trevlig’. Man talar exempelvis om ett rart tyg eller rart väder. I Västsverige använder man käck. Bruket av detta ord är väl numera riksbekant genom Lasse Brandebys TV-program. Även slangord som ball och häftig har funktionen att uttrycka gillande. Typiskt för slangord är att de ofta har kort livslängd och därför ständigt måste ersättas med nya. Till skillnad från språkliga dagsländor har alltså pigg i dess uppländska betydelse gammal hävd.

Gunilla Söderberg

Publicerad i UNT den 12 mars 1994.

*Nuvarande Institutet för språk och folkminnen.

Tillbaka till Tidigare inlägg