Hem · Om · Program · Månadens dialektord · Skriftserie · Länkar · Kontakt · Läs och lyssna

Januari 2012 - Maj Reinhammar: Snoka inte i mina filoker!

Januari 2012

Snoka inte i mina filoker!

En av dialektspaltens läsare, Britt Olsgärde, har hört av sig och frågat om ordet filoker. Hennes make, bördig från Bälinge, brukar säga det, när han menar ’saker, grejor’ o.d. Britt själv är västmanländska och hon hade aldrig hört ordet tidigare.

Efterforskningar i våra dialektarkiv visar att ordet finns i flera socknar i Uppland, t.ex. i Almunge, Bladåker, Enköpings-Näs, Fasterna, Ljusterö, Lohärad, Möja, Skuttunge och Vaksala. Det har huvudsakligen två betydelser, dels ’gömmor’, dels ’saker, grejor, tillhörigheter’ o.d., men det finns också belagt i singularis: filoka ’ficka eller annat gömställe’ och med avvikande betydelse filok(er) ’tokstolle, knipslug karl, upptågsmakare’. De flesta av de uppländska exemplen tillhör tiden kring sekelskiftet, men ordet finns dokumenterat fram till 1970-talet.

Som så många andra dialektord, som vi hör omkring oss, är inte heller filoker begränsat till Uppland. Det finns sporadiska exempel på ordet från Västergötland i söder till Medelpad i norr. 1800-talsbeläggen är förhållandevis många.

Båda huvudbetydelserna är förutom i Uppland belagda i Hälsingland, Sörmland, Närke, Värmland och Västmanland. Betydelsen ’gömmor’ tycks saknas i Dalarna och Östergötland. Den västgötska varianten filonker påträffas också i betydelsen ’skrymslen i öronen’. Ibland har betydelsen helt klart spårat ur. Filoker har kanske blivit ett lustigt ord som man tar till för att ge pregnans åt uttrycket, så t.ex. i följande belägg från de nordligare utkanterna av utbredningsområdet: fullafiloker ’toppkondition’ Hälsingland, an djä filokur ’han gör miner och åtbörder (bakom lärarens rygg)’ Dalarna, krokär å filokär ’snirklar och krumelurer’ Medelpad. I ett ungt belägg (1984) från Sörmland sägs en singularform filocka betyda ’sällskap, gäng’; uppgiften är kanske inte fullt tillförlitlig och visar att det ”gamla” ordet inte längre brukas. Kan eventuellt det uppsaliensiska danssällskapet Philochoros ha haft något inflytande bland sörmlänningarna?

Ordet förekommer också i äldre finlandssvenska, t.ex. korja filokerna dina ’samla ihop dina saker’, hon flytta hit med all sin filoker ‒ båda från Nyland, där betydelsen ’gömmor’ tycks vara obekant. Ordbok över Finlands svenska folkmål uppger att ordet i norra Österbotten omkring 1860 uppfattades som ”sämre stadsspråk”; det kan också användas om mannens könsorgan. Hugo Bergroth nämner i Finlandssvenska (1917) ”jargongordet filoker, bygdemålsord, halvt skämtsamt nyttjat för bagage, saker”.

Filoker är ett dialektord som t.o.m. fått plats i Svenska Akademiens ordbok (SAOB), bandet tryckt 1926. Där anförs bara betydelsen ’effekter, bagage, grejor’ illustrerad med ett citat ur Erik XIV av skalden, teologen och akademiledamoten Johan Börjesson (1846): Låt oss snoka öfver allt ‒ fram med filokerna! Börjesson var bohuslänning men kom till Uppsala som 18-åring och verkade i Uppland resten av sitt liv. Det var förstås här han lärde sig ordet. Snarlika uttryck, med assonansen snokafiloker (jämför Medelpadsexemplet ovan), finns upptecknade från vår tids uppländska: snoka inte i mina filoker! (Fasterna och Möja, ca 1970), snoka igenom alla filoker (Vaksala 1944). Men i dessa exempel betyder filoker ’gömmor’; jämför från Möja: moster Anna har mycket hon i sina filoker. I Rietz dialektordbok från 1867 står ’saker’ som första betydelse. Men i en ca 100 år äldre ordbok från Västmanland anges å andra sidan bara betydelsen ’gömmor’.

Glidningen mellan betydelserna är ju lättförklarlig. I ett språkprov från Västergötland uppges betydelsen vara ’saker’, men ’gömmor’ skulle passa lika bra: ja få la reda på´t bara ja söker i mina filonker.

Ordets härkomst är dunkel. Det har en främmande struktur med sin obetonade första stavelse. Det börjar på fi- men kan inte återspegla s.k. fikonspråk; ordet fikonspråk är enligt SAOB belagt först 1882. Ficka, som ett par gånger återfinns som översättning, ligger ju nära till att tänka på. Associationerna går vidare till franska filou, svenskans filur (jämför betydelsen ’knipslug karl’ ovan). Dessutom skulle jag möjligen kunna tänka mig att koppla ihop filoker med trollformeln (hokus pokus) filijokus. Är det en förflugen tanke att filoker härigenom kan ha något i grunden gemensamt med ordet jox?

Kära Britt! Du hade alltså chansen att träffa på filoker redan hemma i Västmanland. Men där tycks ordet nu vara på väg ut ur dialekten. I Uppland är det livskraftigare.

Maj Reinhammar

Publicerat i UNT den 8 februari 1996.

Tillbaka till Tidigare inlägg