Hem · Om · Program · Månadens dialektord · Skriftserie · Länkar · Kontakt · Läs och lyssna

Januari 2016 - Kristina Hagren: Skorpsluppen och dödbakt

Januari 2016

Skorpsluppen och dödbakt

Under hösten inkom till Språk- och folkminnesinstitutet några intressanta ord från Björklinge. Ett av dem var skorpsluppen som används om bröd i betydelsen ’som har ett mellanrum mellan skorpan och innanmätet’. I institutets samlingar fanns tidigare ett belägg på skorpsluppen från Tuna socken i Uppland. Dessutom finns skorpsläppt med samma betydelse belagt i Småland.

Det vanligaste ordet för att uttrycka att bröd har den egenskapen att dess skorpa släppt från innanmätet är dock skorplupen. Det finns i Uppland i bl.a. Rasbo, Vaksala och Östervåla och dessutom i Blekinge, Halland, Småland, Öland, Östergötland och Södermanland. I Halland finns också ett verb skorplöpa med betydelsen ’falla ihop så att det blir ett tomrum mellan brödets malle (dvs. innanmäte) och skorpa’.

I Uppland har senareleden i skorplupen uttalats med kort u, alltså ungefär skorpluppen. Det kan inte uteslutas att skorpsluppen är sekundärt till skorplupen och inte bildat till sluppen (av verbet slippa). Från Alunda finns en uppteckning som innehåller dels formen skôrslupe (med kort u) ’skorplupen’, dels skôrspa ’skorpa’. Ett sådant uttal av skorplupen kan ha lett till missuppfattning av hur ordet bildats varvid man genom association till slippa nybildat skorpsluppen. Detta är dock inte till fullo utrett.

Ytterligare en synonym till skorpsluppen/skorplupen är tvelupen som upptecknats i ett antal socknar i Uppland. På en del håll i landet används tvelupen om bröd där både över- och underskorpa lossnat från innanmätet. Vidare har skorplös antecknats i Alunda i Uppland samt i Småland och Östergötland. När man talar om skorplöst bröd innebär det alltså inte att brödet saknar skorpa utan att skorpan har lösgjort sig från det mjukare innanmätet. Ännu mer lokalt begränsade ord är skorpnupen från Småland och blåslupen från Södermanland. Det senare används om bröd som över huvud taget innehåller blåsor.

Att brödet blir skorplupet är ju ett misslyckande. Ett annat misslyckande som sätter tydliga spår är om brödet blir delvis ofullständigt jäst, så att det sedan under gräddningen bildas en degrand. Denna rand kan vara lite strävt seg och benämnas förutom degrand i ett flertal dialekter stålrand. Bröd med sådan rand sägs i vissa trakter var ståligt. Båda dessa ord har belagts på Möja i Uppland i fråga om hårt bröd.

Om brödet blivit ofullständigt genomgräddat säger man på vissa håll att det är dödbakat eller dödbakt. Även degbakat resp. degbakt förekommer. Själv förknippar jag dödbakt i första hand med mjuka kakor. En sockerkaka som är tung och kladdig i stället för lätt och fluffig är enligt min mening dödbakt.

Sedan ett par decennier har ett slags chokladkaka, s.k. kladdkaka, som inte skall vara helt genombakt, blivit vanlig på svenska kaffekalas. En sådan kaka kan naturligtvis aldrig anses vara dödbakt.

Kristina Hagren

Publicerad i UNT den 13 februari 1997.

Tillbaka till Tidigare inlägg