Hem · Om · Program · Månadens dialektord · Skriftserie · Länkar · Kontakt · Läs och lyssna

Maj 2014 - Kristina Hagren: Från hushållerska till ladugårdspiga

Maj 2014

Från hushållerska till ladugårdspiga

En släktforskare undrar över en uppgift som hon funnit i en bouppteckning. Där anges att man haft drängar, pigor och en deja. Är inte en deja en piga? undrar hon.

Jo, det kan avse en piga, framför allt en ladugårdspiga. Vanligen tycks det dock ha avsett en kvinna som arrenderade en kreatursbesättning och i arrende lämnade mjölk, smör och ost.

Ordet är rikligt belagt i Småland och Östergötland, men belägg finns också från annat håll, främst från Dalsland, Värmland, Närke, Södermanland och Uppland. Betydelseangivelserna är ’ladugårdspiga’, ’mejerska’, ’person som sköter djuren på lantgård’, ’mejeriföreståndarinna på storgård’, ’kvinna som arrenderar kreatursbesättningen på en gård’ o.d.

Deja ska nog inte ses som ett dialektord i första hand. Det finns i den senaste (tolfte) upplagan av Svenska Akademiens ordlista, där det uppges vara ålderdomligt och betyda ’mjölkerska o.d.’

I Svenska Akademiens ordbok finner man att ordet är ett fornsvenskt deghia och att den tidigast belagda användningen gäller ett slags hushållerska som hade överinseende över utförandet av de kvinnliga sysslorna på en lantgård.

Från 1700-talet och framåt finns också de betydelser som förekommer i dialektuppteckningarna, dels ’kvinna som förestår ladugård, kreaturens utfodring, mjölkförsäljning, mejeri o.d.’ samt ’kvinna som för egen räkning mot erläggande av arrende bedriver sådan verksamhet’, dels ’ladugårdspiga, mjölkpiga’, även övergående i betydelsen ’piga (i allmänhet)’.

C. J. Schlyters Ordbok till Samlingen af Sweriges Gamla Lagar översätter det fornsvenska deghia med ’förestånderska för en annans egendom’. Schlyter anför dessutom en uppgift att man på större jordegendomar i Uppland kallade den piga, som förestod fähuset och hade ladugårdspigor under sig, för deja.

Etymologin för ordet deja leder oss emellertid till ett annat område inom hushållningen. Ordet är besläktat med deg och har sannolikt ursprungligen betytt ’kvinna som knådar deg, bakerska’. Motsvarande ord, dige, finns i det fornengelska hlæfdige, använt om husfru men med grundbetydelsen ’brödknåderska’. Detta hlæfdige har efter viss ljudutveckling resulterat i engelskans lady. Man kan jämföra detta med engelskans lord, som går tillbaka på fornengelskt hlaford, ursprungligen ungefär ’bröd-uppsyningsman eller -vaktare’.

Kristina Hagren

Publicerad i UNT den 8 juni 2000.

Tillbaka till Tidigare inlägg