Hem · Om · Program · Månadens dialektord · Skriftserie · Länkar · Kontakt · Läs och lyssna

Mars 2010 - Kristina Hagren: Gå kringt

Mars 2010

Gå kringt

En UNT-läsare har snappat upp frasen han gick så kringt, och undrar över t-ändelsen. Ja, det kan ju se ut som om det skulle röra sig om adverbet kring i betydelsen ’runt’. ’hit och dit’ eller liknande. Den tillagda t-ändelsen skulle då vara en parallell till straxt i stället för strax.

Nu är det emellertid sannolikt så att han gick så kringt betyder ’han gick så fort’. Adverbet kringt utgår från adjektivet kring med betydelsen ’snabb, rask’. Detta adjektiv är belagt i så gott som alla landskap i Svealand och Norrland samt i Östergötland och i finlandssvenska dialekter.

I Uppland finns många exempel på användningen av kring och kringt. Den som går fort kan vara kring i benen (Norrby) eller kring i gången (Nora) eller rent av kringfotad (bl.a. Alunda, Bälinge, Östervåla). Kringfotad, ’som går snabbt och/eller med små steg’, är även känt från bl.a. Värmland, Västmanland, Dalarna och Medelpad.

Vidare kan man prata kringt (bl.a. Singö, Vaksala) eller tala kringt (Björkö-Arholma, Närtuna). Då handlar det varken om att undvika ett ämne eller att uppehålla sig vid ett visst ämne utan om att ’prata respektive tala snabbt eller rappt’. Därmed kan man lätt förstå vad det innebär att vara kring i mun (Möja) eller kring i målet (Östervåla). I Dalarna finner vi sammansättningarna kringmunnad och kringmålad och i Västergötland kringkäftad, alla med betydelsen ’rapp i munnen’. Carl Gustaf Tessin använder kringordad med innebörden ’munvig, pratsjuk’ i ett av sina brev till den blivande kung Gustaf III. Adverbet kringt kan dessutom betyda ’ofta’ (Nora, Norrby, Östervåla), en betydelse som även finns på annat håll, bl.a. i Dalarna.

En annan ordbildning är kringd (Singö), kringder (Roslags-Bro) med betydelsen ’snabb’. Detta ser ju ut att vara bildat till ett verb kringa. Ett sådant verb finns i reflexiv form kringa sig ’skynda sig’. Det är väl belagt i Uppland och finns dessutom i flera andra landskap.

Nu frågar man sig ju hur adjektivet kring kan betyda ’snabb’ när prepositionen respektive adverbet kring betyder ’runt’ och liknande. Alla tre hör ihop med ett substantiv kring ’krets, ring’, ursprungligen en sidoform eller växelform till vårt nutida ring.

Man räknar med att adjektivet kring från början haft betydelsen ’rund, böjd’. En jämförelse med norskans kring ’rask, lätthanterlig’ och isländskans kringr ’lätt att göra eller bruka’ tyder på en utveckling från ’rund, böjd’ till ’böjlig, smidig, lätthanterlig’. I denna senare betydelse ha man kommit att ta fasta på innebörden ’rörlig’ och därifrån är inte steget långt till ’rask, snabb’.

Kristina Hagren

Publicerad i UNT den 10 juni 1999.

Tillbaka till Tidigare inlägg