Hem · Om · Program · Månadens dialektord · Skriftserie · Länkar · Kontakt · Läs och lyssna

Mars 2013 - Lena Bergström (Wenner): Hoppfullt uttryck för goda utsikter

Mars 2013

Hoppfullt uttryck för goda utsikter

Det har kommit ett brev till Våra dialekter med frågor kring ord som brevskrivaren känner från Vendel. Det finns här bara utrymme för att behandla ett av orden och jag har valt vån, som betyder ’förhoppning, möjlighet, utsikt’. Det är ett ord som inte bara finns i Vendel utan tvärtom är ganska vanligt i våra dialekter och som under lång tid även har tillhört riksspråket. Så sent som i 1974 års utgåva av Svenska Akademiens ordlista finns vån upptaget, fast då med anmärkningen att det är ålderdomligt eller förekommer provinsiellt.

Vån är ett arvord som går tillbaka till den rekonstruerade germanska roten wen- ’älska, tycka om’, som för övrigt också föreligger i vän. (Ett par uppländska exempel på användningen av vån är dräp ej våna ’förlora inte modet’ och åm e er nån vån så ’om det är någon möjlighet så’. Med hjälp av ur- har bildats urvånsen ’hjälplös, utan hopp’ och finlandssvenskans urvån(e)s med samma betydelse. Prefixet ur- har här samma negerande innebörd som o- har i t.ex. otur.

Vån används också för att uttrycka tillgång eller råd, t.ex. inte har jag vån med det ’inte har jag råd till det eller möjlighet till det’. I dialekterna förekommer vån ofta i sammansättningar just med betydelsen ’tillgång på’, t.ex. kaffevån ’tillgång på kaffe’ och kornsvån ’tillgång på korn’.

Giftesvån innebär att man har hopp om att få gifta sig, och när bröllopet så småningom ska gå av stapeln talar man om bröllopsvån ‒ det att man har utsikt att bli bjuden på bröllop. Från Hälsingland berättas att det förekom att man kunde sälja sin bröllopsvån till en vän och alltså mot en summa pengar avstod från att gå på bröllopet.

Va dä vån dä uppges ha varit ett mycket vanligt uttryck här i Uppland. Det användes när man ville uttrycka en artig invändning. Exempelvis kunde yttrandet så fint som ni har, det har inte vi hemma besvaras med va dä vån dä. Ett litet ovanligare uttryck är våndragen (som i genuin uppländska uttalas ”vanndräijin”), vilket betyder ’möjlighet finns’.

I Roslagen används vån om fisk, och vissa forskare menar att det är ett noaord av ett slag som ofta förekommer i samband med fiske. Med noaord menas ett språkligt uttryck som ersätter ett annat uttryck som på grund av övertro ansetts farligt eller skadligt att nämna. Välkända noaord är gråben för varg och den onde för djävulen. Vån skulle då ha sitt ursprung i att de som fiskade var vidskepliga och inte ville nämna fisken vid dess rätta namn för att de då skulle riskera att bli utan fångst.

Andra menar att vån i betydelsen ’fisk’ hänger ihop med om man på vattenytan kunde se om det fanns tecken på eller en förhoppning om fisk. I detta sammanhang kan nämnas att fiskmåsar och trutar är omtyckta fågelarter för att deras närvaro ger hopp om fångst, och att man därför har givit dem binamnet vånfåglar.

På många håll används vån (ofta i pluralis) om utlagt giller eller fiskeredskap, förmodligen därför att man till dessa knyter en förhoppning om fångst. Till detta vån finns verbet våna och vångöra med betydelserna ’jaga’ eller ’fiska’.

Det finns också ett adjektiv vånvar (jämför med att vara var(se) något) som betyder att djuret aktar sig för giller eller snaror.

Lena Bergström (Wenner)

Publicerad i UNT den 15 december 2001.

Tillbaka till Tidigare inlägg